Kapitalisten

Kapitalisten


Oändliga naturresurser

"Vi måste minska vår förbrukning av naturresurser därför
att de är ändliga" -skriker miljöaktivisterna.

Men om naturresurserna verkligen är ändliga, vad är då
vitsen med att minska vår användning av dem? Det innebär
ju i så fall bara att vi uppskjuter den dag då resurserna
tar slut och civilisationen går under. Om t ex
mänskligheten halverar sin förbrukning av naturresurser
som är ändliga, då innebär det bara att resurserna tar
slut om kanske 100 år istället för om kanske 50 år.

Men lyckligtvis har miljöaktivisterna fel när de hävdar
att resurserna är ändliga. Hela jordklotet är en enda
gigantisk sammanpressad hop av naturresurser (som ekonomen
George Reisman uttryckte det). Det gäller "bara" för
människorna att ta reda på hur alla dessa resurser ska
kunna utvinnas och användas till att förbättra
människornas liv.

Jordens naturresurser kan räcka hur länge som helst om
människor fortsätter att utveckla medel till att dra
nytta av materian som jordklotet utgörs av. Allteftersom
den vetenskapliga och tekniska utvecklingen fortgår ökar
mänsklighetens bas av användbara naturresurser. Detta
sker på ett otal olika sätt

Ett sätt är att utvecklingen av gruvtekniken gör det
successivt möjligt att dra nytta av mineralfyndigheter
som ligger allt djupare i jorden. På 1800-talet var
gruvtekniken sådan att det var möjligt att utvinna
mineraler som låg högst kanske 200 meter under jordytan.
Idag har gruvtekniken utvecklats så att människor kan
utvinna mineraler som ligger 2000 meter eller mera under
jordytan. Bara det innebär cirka ett tiofaldigande av
mängden mineraler som mänskligheten kan dra nytta av.

Ett annat sätt är att framstegen inom den kemiska- och
andra sorters teknologier gör det successivt möjligt att
bryta alltmer låghaltiga malmer. På 1800-talet var
tekniken sådan att det t ex var ekonomiskt möjligt att
bryta endast sådan kopparmalm som innehöll minst 3
procent koppar. Tack vare den tekniska utvecklingen är
det idag möjligt att bryta malmer som bara innehåller
några få tiondels procent koppar. Därför finns det idag
mycket mer koppar i jordenskorpan som är tillgänglig för
mänskligheten än för 100 år sedan.

Ett tredje sätt är att utvecklingen möjliggör användning
av nya, mer rikligt förekommande sorters material om de
"gamla" materialen blir dyrare. Numera kan t ex
telefonsamtal överföras genom tunna glasfibrer istället
för genom tjocka kopparkabler. Detta innebär att massvis
med koppar i framtiden kommer att kunna användas för
andra ändamål än telekablar.

Ett fjärde sätt är att utvecklingen innebär att ökad
kvalitet på material gör att allt mindre mängder av dem
går åt för givna funktioner. Eftersom stålet som
tillverkas i västländerna idag är bättre och starkare
än förut så kan industrier använda tunnare plåt när de
producerar bilar, kylskåp, fartyg osv. Eftersom den
cement som tillverkas idag är bättre än den var förut
så kan en bro som byggs idag hålla i kanske 100 år,
medan en liknande bro som byggdes för några decennier
sedan bara kunde hålla i kanske 50 år.

Ett femte sätt är att om en viss råvara blir dyrare,
då kommer det att bli lönsamt att återvinna den i
högre utsträckning. Ett exempel är att alltmer bly
återvinns från gamla batterier, delvis på grund av att
gruvbly har blivit knappare i förhållande till
förbrukningen och därför dyrare.

Egentligen kan man säga att människor hela tiden kan
"skapa" nya naturresurser. Människans fundamentala
resurs är sin hjärna. Inte mineralerna som har legat
i jorden i miljontals år, utan att göra någon nytta
förrän människor började utveckla vetenskap och teknologi.

Men det finns en fundamental politisk förutsättning för
vetenskap och teknologi. Den är frihet. Slavar kan inte
vara kreativa. Trälar kan inte vara djupa tänkare.
Vetenskapsmännen och affärsmännen måste få vara fria
för att de ska kunna fortsätta med att skapa grunderna
för välfärden.

Miljöaktivisterna vill minska friheten, inte öka den.
Miljörörelsen vill sätta vetenskapsmännen och
affärsmännen i en tvångströja av politiska kontroller.
Om miljörörelsen får genomföra sin politik, då kommer
så småningom naturresurserna att ta slut!